Vackert och hållbart med reveterad fasad

Rappning, eller revetering är enkelt beskrivet när man klär en trävägg med puts för att få det att se ut som om väggen är gjord av sten. Detta var en teknik som växte fram under 1700-talet, då man oftast byggde hus och längor av liggande timmer. Man spikade ofta upp vassmattor på träväggen, satte puts på vassen och sedan vitkalkade man det, och resultatet blev en husvägg som såg ut som en stenvägg. Detta gjorde man av flera anledningar. Den främsta anledningen var att trähus var billigare att bygga än stenhus och en rappad fasad ökade byggnadens anseende eftersom stenhus var högre i status. En annan anledning var att reveteringen gav trähuset extra isolering, man förenade alltså trähusets värmeegenskaper och cirkulerande luft med stenhusets vindskydd och på så sätt minskade drag och värmespill. Ännu en fördel ingick med tekniken. Det brandkänsliga trähuset fick lite mer skydd mot bränder och tog inte eld lika lätt utifrån. Rappade väggar inomhus och runt eldstäder gav också ett större brandskydd. Inomhus hade reveteringstekniker använts länge, men det var under mitten av 1700-talet som man började använda revetering i större skala utomhus.

Under 1800-talets första hälft satte reveteringsarbetet fart på allvar, särskilt i de centrala delarna av städerna, där husen ofta var byggda av trä. De gamla träpanelade husen fick ny fasad och med detta fick bostäder och affärslokaler högre status, bättre värmeisolering och framför allt lägre brandförsäkringspremier. Rädslan för bränder har i tätbebyggda trästäder alltid varit påtaglig, och vi minns ju branden i Eksjö 2015, då en fastighet om tre byggnader brann ner till grunden. Eksjö är en av Sveriges bäst bevarade trästäder från 1600-talet och framåt och den skräck och sorg som branden skapade är lätt att förstå när gamla trähus står tätt.

Under 1900-talets början, särskilt 10- och 20-talen, uppfördes många finare villor av trä med rappade väggar, och under 30- och 40-talen var reveterat vanligt bland mindre flerfamiljshus i form av friliggande tvåvåningsbyggnader i städernas utkanter. Jordbruket hade ett uppsving i början på 1900-talet och det ledde till att många jordbrukare byggde om eller byggde nya boningshus. Dessa uppfördes ofta med reveterad fasad för att verka pampigare och finare än det gamla boningshuset.

En rätt gjord revetering håller väldigt länge, det finns exempel på reveterade hus som är i gott skick efter över 150 år. Som alltid när det kommer till hus och hem är det viktigt att försäkra sig om att huset mår bra, och om du bor i Göteborg eller kranskommuner kanske du har ett hus som en gång varit förknippat med äldre arbetarstadsdelar och reveterade hus. Här kan en husbesiktning vara på sin plats så man vet att allt är som det ska, och inför en fasadrenovering kan det vara bra att låta någon titta över huset först så man inte bygger in en massa fukt.

Tekniken är inte bara vacker, den är klimatsmart också eftersom man kan minska energispillet för gamla trähus utan att huset i sig blir för tätt inneslutet och börjar mögla.